Ungefär som rubriken låter, var vår träning i går, för mig och Totti. En sak var jättebra och inte vilket moment som helst, utan platsliggningen var kalasbra!!

I övrigt gick det inget vidare. Dels beror det på att jag har höjt mina kriterier vad gäller avstånd och utförande i stort, dels var Totti på ett speciellt humör. Humöret tog sig uttryck i att han drog iväg över planen och jagade 2 duvor. Det började redan när vi gick ut planen. Han satte näsan i vädret och vädrade åt ett och samma håll ett flertal gånger. Jag kände det på mig att det skulle bli "så där".

 Förmodligen var det rådjur eller annat lite längre in i skogen, eller hade varit innan vi kom. Vid det här laget känner jag min hund, så det är ganska lätt att avgöra.  När han väl bestämde sig ( efter ett tag) att nu är det jakt som gäller, och drog iväg, blev duvorna rädda och flaxade upp och då hängde han på dom och jagade iväg dom upp i ett träd, skällandes. Det var iofs bättre än att han stack in i skogen, men irriterande nog ändå....

Försökte skicka in Totti i rutan från ett längre avstånd, men han vände på det vanlig avståndet. Fick traggla där lite, vilket jag egentligen inte tycker om, men det kan ju inte vara så att Totti ska bestämma avståndet till rutan. Domarna brukar inte gilla det, och dömer därefter.

Inkallningen likaså, där stannar Totti på ett visst avstånd från mig , oavsett hur långt bort han sitter från början. Tragglade lite där också, och till slut fick jag stopp där jag ville att det skulle bli stopp. YES!

Provade även olika röstlägen och volym för att se om det betydde något för en bättre reaktion på stannandet. Det enda det resulterade i var att jag blev hes i halsen och övriga på planen undrade om jag hade problem med Totti. Så det kan bli... ;-)

Dino har vilodagar efter sin tävlingshelg och var med på klubben och sprang omkring och lekte med boll och andra roliga saker med sin husse. Totti hade lite svårt med sin avundsjuka, men höll sig hos mig trots allt.