Alla inlägg under januari 2009

Av Sheltieflickorna - 30 januari 2009 22:00

Oj, så mycket man hinner med på en vecka, och ändå ingenting. Märklig känsla.


En jätterolig händelse var när sonen och hans sambo, "lurade" Anders i början av veckan. De ringde och ville ha lite hjälp med att frakta hem en stor platt-tv. Anders blev lite undrande eftersom de redan har en stor på väggen.  Men de förklarade för Anders, att nu skulle de ha en "hemma-bio-anläggning". Ja, ja, (mutter mutter, ungdomar....mutter mutter). Nåväl, den fick plats i bilen, men mycket mer var det inte. Anders fick sitta som ett W, och köra därifrån. När de nästan var framme, satte de på sina varningsblinkers och så pep det till i Anders telefon. SMS från famförvarande bil, som sa; Ny destination, följ efter oss.....!!!


Anders blev naturligtvis väldigt undrande och ringde till mig och undrade, Vad håller dom på med? Vadåå.... Jag har ingen aning, vad pratar du om? Ja, så där höll vi på och rätt vad det var, så stod båda bilarna här utanför huset. TV; var till oss!!!! Vilken överraskning!  Lurendrejeriet blev tidernas överraskning. Vi höll på att svimma, verkligen!  Vi hade ju ingen platt-tv men nu har vi fått en. Tack ni snälla underbara! We love You!


Undertiden de andra höll på att packa upp den fina tv;n lånade jag Ella och höll på att gulla med henne resten av kvällen. Nu börjar hon bli stor och stadig och skrattar med hela ansiktet och ju bredare leendet är, ju fortare viftar både armar och ben. Så underbart gott det är med bebis.


Vi har faktiskt tränat lite hund också och inte bara tittat på den nya TV;n. Totti gjorde ganska bra ifrån sig på ruta träningen. Inte de första försöken, men efter lite tragglande så gick det kanonbra. I övrigt gjorde vi inte så mycket mer, för underlaget på plan, inbuder inte till några avancerade övningar. Det är ganska knaggligt och fortfarande isigt och halt. Efter träningen hade jag lite jobb att göra, när jag kom hem, så vi var inte där så länge.


Nu på kvällen, när jag var nästan hemma med hundarna efter vår kvällsrunda, så sköt några ungar fyrverkerier precis i närheten av vårt hus. Jag tror att det var grannens barn och kompisar som är skyldiga till det. Jag släppte in hundarn snabbt som attan, och stormade över gräsmattan och gapade och skrek, högt och tydligt. HALLÅ!!! VEM I HELVETE SKUTER FYRVERKEIR? FÖR HELVETE SLUTA MED DET MED EN GÅNG!


Vid det laget hade jag hunnit fram till grannbarnen och frågade om det var de som sköt. Näää, det var inte vi, det var nog någon där borta, och en liten menlös viftning neråt gatan. Är det säkert att det inte var du??? Ja, det var inte jag.  Men det konstiga är att det slutade att smälla i samma stund, som jag började gasta och se livsfarlig ut. Ska nog ta ett snack med föräldrarna i morgon.


Nu ska jag sätta mig vid vår nya fina tv och kolla på vem som dansar vidare till nästa vecka.

Av Sheltieflickorna - 25 januari 2009 20:51

Söndag är numera också en träningsdag. Härligt nu när vi är igång igen,  efter vintervilan. Dagen började med en skortare runda, och sedan frukost. När vi hade ätit vår frukost var det dags för en lång promenad. När vi var tillbaka tyckte vi att det var lagom med en fika, och under tiden vi fikade, fick hundarna var sitt märgben att tugga på. Tror att de är ganska nöjda med oss. Sedan fick de vila en stund, innan det var dags att klippa klor. Det är väl iofs något som de tycker kan kvitta, men det ska ju göras i vilket fall som helst.


Lite middag fick vi lagat till och när den var uppäten, var det dags för Anders och Dino att åka til sin agilityträning. Jag och Totti åkte lite senare, så jag hann med en fika efter middagen.


Jag är väldigt nöjd med dagens träning. Rutan går bättre och bättre och fria följet kunde kanske varit bättre eftersom han gick onödigt lång fram, men annars var det mestadels jättebra. Inkallningen går strålande bra, på halva avståndet, men när jag utökade så fungerade det inte alls. Platsliggningen sprack efter 30 sek, och när jag då la om honom så lag han sedan i 4 minuter. Varför gör han inte så från början?


Det är så svårt att få bra bilder i ett ridhus. Att sitta still, var inte det roligaste idag.


Människan anses ju vara intelligent, och jag är ju människa, alltså borde jag vara intelligent men det är jag inte. Jag är nog mera på gränsen åt det motsatta hållet. Jag har vid ett flertal tillfällen när jag tränat rutan, konstaterat och även pratat med andra om att jag inte har något dirigering på min hund. Det hade ibland kunnat vara till hjälp när han kommer fel i rutan, om jag hade kunnat dirigera in honom. Varför har jag inte lärt honom dirigering? Jag fattar inte hur jag har tänkt, eller snarare är det väl så att jag inte har tänkt. .... Men idag har jag tänkt och nu har jag börjat träna på dirigering. Det var ju en självklarhet, när jag hade labradorer, så varför har jag inte lärt Totti det? Ja, inte vet jag.


Men vi tränade några väldigt enkla dirigeringsövningar och det gick väldigt bra, eftersom jag hade lagt upp träningen, så att det skulle gå bra. Sedan gjorde vi något annat och därefter tränade vi på rutan igen. Då hamnade han lite utanför och av bara farten satte jag upp handen och bad honom att gå till höger, och då gjorde han det....och hamnade mitt i rutan!!!!!!  Det är bara att konstatera ännu en gång...hunden är en spegelbild av mig som tränare... När jag lär honom bra saker, blir det bra.


Benny S tröstade mig med att jag faktiskt inte är så korkad som jag trodde, eftersom jag nu i alla fall har börjat tänka. Värre hade varit om jag aldrig tänkte, vilket jag uppenbarligen hade gjort denna gången. Tack för de orden, Benny.


Det var lite roligare att sitta still, med apporten.


Hur det gick på agiliträningen är jag inte informerad om ännu, eftersom Anders höll på att klyva och stapla ved när jag kom hem. Men det hade gått bra, så mycket information fick jag i alla fall.


 PUSS OCH KRAM .




Av Sheltieflickorna - 21 januari 2009 22:40

Onsdag = Träningskväll. Den blöta snö som föll häromdagen har frusit och tinat om vartannat. Vilket gjorde att planen var isig och väldigt hal. Det gick inte att träna, faktiskt.


En "nästan" platsliggning blev det för Totti idag.  De andra hade redan lagt ned sina hundar och skulle just till att lämna när vi kom. Jag lade Totti lite vid sidan om (ville inte störa ) och ställde mig i kopplets längd. Han låg visserligen stilla, men oj, vad pipigt det var. Han var ju rejält "laddad" eftersom han i stort sett bara hade kommit ut ur bilen, och inte alls inställd på att ligga plats. Men jag tänkte att det är bra träning, för det är ju så det är på tävling, dvs det första momentet man gör.


Att det inte gick att träna gjorde faktiskt ingenting eftersom det ändå inte var det viktiga denna onsdag. En i "gänget" fyllde jämna år i helgen och det skulle ju firas med tårta och kaffe.


Födelsedagsfika med hemgjord tårta i klubbhuset. Det blev en present och blommor till födelsedagsbarnet också. Trots att hon försökte "smita" från all uppvaktning.


 

Ann, eller rättare sagt Anns son, hade gjort en jättegod gräddtårta med jordgubbar och kiwi. Det var mums! Att det var isigt på planen, kanske passade bra ihop med att det var glatt inne i klubbhuset. ;-) Var jag fyndig nu?


Anders och Dino kunde heller inte träna, så Anders åkte iväg till sin lekskola och lämnade Dino till mig och Totti.


Funderar fortfarande på om jag ska anmäla till tävlingen eller ej. Snart är det nog försent!!

Av Sheltieflickorna - 18 januari 2009 21:07

I dag har vi varit på ridhusträning både jag och Totti och Anders och Dino. Dock var vi inte i samma ridhus.


Det var min och Tottis första ridhusträning, för säsongen och jag har inte varit i det ridhuset tidigare, men oj så fint det var. Ganska hårt underlag och helt nysladdat var det. Det var så fint och inga fotspår, så man gick nästan lite på tårna för att inte stöka till. Ni vet så där man gör, när någon har torkat golvet och man "bara" ska .... osv.


Totti var jättedukig och väldigt mycket på tårna. Stressnivån var väl lite väl hög, men han ville ju så mycket. Han var lite störd av en Schäferhane som också var där och tränade. Han hade ganska mycket att göra med att hålla koll på honom.


Vi tränade ganska mycket på sändande till rutan, och vid ett flertal tillfällen gick det riktigt bra. Några gånger missade han mitten och hamnade utanför, men oftast var han inom rutans kanter. Tycker nog att vi höjt oss riktigt mycket där.


Inkallning med ställande gick väldigt bra på kort avstånd, men var desto svårare vid längre avstånd. Vid något tillfälle glömde han av sig helt och kom som en raket hela vägen fram till mig. Ibland när jag lämnade honom, och gick ut mitt avstånd, så fick han tid över till att sitta och titta sig omkring. Då blev han så intresserad av vad de andra hade för sig, så han försvann in i "dimman". När jag sedan kallade på honom, var han okoncentrerad och av gammal vana kom han i högsta fart.


Läggande under gång var hans bästa för dagen. Vid ett par tillfällen slängde han sig ned i BC-fart. "tumme upp". Ställande under gång är nästan lika bra (ofta, inte alltid). Fjärren var också den; med beröm godkänt. "tumme upp".


Platsliggningen vill jag helst inte tänka på."tumme ner".

Lämnade honom tillsammans med Malika och Jamaika. Två hundar har känner väl och som vi brukar träna tillsammas med. Han försökte att inte höra mitt platskommando, så redan där visste jag att han inte ville ligga plats. Men jag lämnade honom ändå och gick och gömde mig. Åsa och Catrin stod båda vakt och vi hade kommit överens om att de skulle säga åt honom att lägga sig, om (NÄR) han reste sig. Jag hade väl varit borta i ungefär 25 sek, när jag hör Åsa säga <Totti lägg dig ner> Åh, åh, nu är han uppe förstod jag. Man jag motstod frestelsen att kika fram, men det var väldigt svårt för mig som är så vetgirig (kallas även ibland för nyfiken).


Sedan var det tyst ganska länge och jag tänkte att nu ligger han resten av tiden, men inte då. Jag hör någons termokläder prassla och tänkte att det är säkert min hund, som är uppe igen. Och visst var det det.... Han satte sig upp och när Åsa styrde stegen mot honom , så såg han ut som

< Kommer du för att säga till mig igen, då kan jag lika gärna lägga mig direkt> och sedan låg han tiden ut. Makalös hund. Hur svårt kan det vara, att bara ligga still i 3 minuter.


Med detta som bakgrund, ska jag nog inte anmäla till tävlingen. Jag kan visserligen åka dit och försöka få bra betyg, på de övriga momenten vilket skulle vara jätteroligt att få. Men jag har anmält med det som utgångsläge, det så många gånger nu, och det skulle ju vara roligare om vi kunde göra alla moment. Men jag får fundera ett litet tag till.


Anders var väldigt nöjd med Dino efter dagens agilityträning. Han åt inte lika mycket hästbajs idag, och jobbade stundtals riktigt bra. Det är iofs glädjande, men samtidigt lite frusterande. För vi vet ju att han kan, och när han vill kan han riktigt bra. Men så är det ju det där med allt som han blir "störd "av och inte kan motstå. Typ tikar som luktar gott, fåglar, hästbajs mm. Men han ska väl bli vuxen han också, och då jäklar.....


Nu är hundarna trötta och nöjda har inte rört på sig något speciellt sedan vi kom hem. De ska nog sova gott hela natten.


Nu har det börjat snöa (på tvären), såg jag när jag var ute och kissade hundarna. Nu kommer det garanterat att bli trafikkaos i morgon bitti, när alla ska till jobbet på morgonen. Det är visserligen bara runt 0:an, så det smälter väl undan, men det kan lätt bli kaos ändå.

Av Sheltieflickorna - 15 januari 2009 21:40

Här har varit fullt upp med en massa saker, dock inget som har med våra hundar att göra.


I tisdags var jag och Anders på hockeymatch. Jag har inte varit i Scandinavium och tittat på hockey på flera år. Nu var vi där i alla fall och fick se när Fröunda förlorade mot Luleå. Inget att skryta med förstås.


I går var det instruktörsmöte på vår klubb och kurserna fördelades ut, till respektive instruktör som var villig att hålla kurs. På agilityfronten ser det mycket dystert ut, denna terminen. Två fortsättningskurser kommer det att vara, men sedan är det stopp. Ingen nybörjarkurs och ingen tävlingskurs. Det kommer att vara många besvikna som anmält sig och som inte kommer att kunna gå någon kurs.


I dag blev jag sen hem från jobbet och Anders gick den långa kvällsrundan med hundarna själv, liksom han gjorde igår, när jag var på möte.


Nu ska vi väl snart komma igång med lite mer strukturerad träning, har jag tänkt. Totti ska till ridhus på söndag och träna sig lite. Vi får väl försöka se det som årets start för träningssäsongen. I fall han bestämmer sig för att klara av att ligga plats, så kanske jag anmäler till tävlingen i februari.


Cia´s labbe Skalman  har varit jättesjuk och legat på Blå Stjärnan´s intensivvård några dagar. Han är genomgången från nos till svanstipp och alla tänkbara prov är tagna och inget fel har dom hittat. Med utgångspunkt från det borde det vara ett elakt virus, som fullständigt slog ut hunden. Det var kräkningar och diareér som slog ut hunden, på mycket kort tid. Det gick verkligen fort, från det att han började kräkas till att han blev förfärligt dålig och behövde in snabbt till veterinär. Nu är han i alla fall på bättringsvägen, och har bytt avdelning från intensivvård till medicinavdelning. Så vi håller tummar och tassar, för att han blir pigg och snart får komma hem igen.

Av Sheltieflickorna - 10 januari 2009 11:07

Dagen startade med att jag sov gott och länge och Anders gick morgonpromenaden med hundarna. En hel ok start på dagen, från min vinkel sett. :-)


Frampå dagen åkte vi till klubben för att träna lite. Jag och Totti  körde igenom några lydnadsövningar och Anders och Dino tränade slalom. Det var väldigt klafsigt och halkigt på planen. Det var fläckvis isfläckar kvar och ett par cm jord var tinat och under det var det fruset. Så hundarna halkade ganska mycket på underlaget, så vi fick röra oss lite försiktigt. Jag tränade mest på rutan och inkallning med ställande. Det gick faktiskt över förväntan med rutan idag. Ibland tog jag ut fullt avstånd och varvade det med kort avstånd. Han hittade mitten av rutan de flesta gånger. Målet är ju att han ska hitta mitten varje gång, och även på första försöket. Nu har vi inte kommit dit än, men vi är lite mer på gång, känns det som.


Inkallningen är väl fortfarande lite si och så. Farten blir onödigt hög, när jag tar ut fullt avstånd och då blir det längre stoppsträcka. Tro nu inte att han tvärnitar och får lång stoppstäcka för att han halkar, nej det är mer att innan har kopplat ihop ordet med det han ska göra tar lite tid och i den farten han har, hinner han ganska långt på bara ett par galoppsprång. När han väl har påbörjat att stanna går det ganska fort. Om jag tränar på kortare avstånd, tar han inte i lika mycket och då tror jag att han lyssnar bättre. På långt avstånd tar han i så mycket han kan, för att kunna komma jättefort, när jag kallar på honom.


Hundarna var helt svarta på benen och under magen, efter träningen. Tyvärr syns det inte så bra på fotot, men de var verkligen skitiga.


 Det blev till att spola av hundarna när vi kom hem. De var mycket smutsigare än vad fotot visar.


Efter duschen blev hundarna i sådant skick att vi ville ha dem inomhus. De la sig i Bia-bädden och somnade gott. De var trötta och nöjda med oss, tror jag. Vi hade ju motionerat dem och förgyllt deras tillvaro med trevlig träning och glatt umgänge. Matat med korv och talat om för dem att vi tyckte de var duktiga.


Därefter var det dags för oss att äta middag. Vi fick ett restaurangbesök i Julklapp och nu var det ett ypperligt tillfälle att använda julklappen. Det kändes verkligen lyxigt att sätta sig i bilen och åka iväg, istället för att ställa sig vid spisen. Vi studerade Menyn och fastnade för planksteken. Dels har vi blivit rekomenderade att prova den, av andra som varit där ganska nyligen och dels var det väldigt längesedan vi åt en Plankstek.


 Den var mycket god vår Plankstek, och doften av den lite brända ekplankan förhöjde definitivt upplevelsen.


Så till er där ute, som inte heller har ätit Plankstek på länge, vill jag bara säga en sak. Prova det nästa gång ni har tillfälle. Det var mums mums gott.


I morgon är det agiltyträning för Dino och Anders i ridhuset.





Av Sheltieflickorna - 8 januari 2009 21:46

Jaha, tänker säkert någon. Vad vann han på My Dog, som inte ens ställde ut, och inte tävlade i agility heller? Jo, han vann pris  Blå Stjärnans frågetävling.


Det var några frågor som var placerade i Blå Stjärnans egen monter och i några andra närliggande montrar, som Blå Stjärnan samarbetar med. Typ Hill´s och Royal Canin och Agria.


Priset kom i brevlådan idag. Ett brev där de gratulerade till vinsten och priset var en gratis vaccination under 2009. Det var ett väldigt bra pris, tycker jag, eftersom man ändå vaccinerar sin hund årligen. Tack för det, Blå Stjärnan.


För övrigt var det inget kul, att gå ut med hundarna varken på morgonen eller ens nu på kvällen. Halkan är värre än någonsin. Det är direkt livsfarligt, att gå på vägen och ännu värre är det på trottoaren. De har plogat trottoaren idag, men inte sandat, så nu är det riktigt slät och fin blankis, eller om man skriver isär ordet kan man säga, att det är blank is.



Av Sheltieflickorna - 7 januari 2009 21:22

Milda tid så halkigt det har varit och fortfarande är.  Igår på kvällen kom regnet till oss. Marken var frusen, så redan då var det halt. Det regnade kraftigt och blåste rejält. Någon gång under natten började det frysa på igen.


I morse var allt inbäddat i några cm tjockt islager. Det var fullständigt livsfarligt att gå. Gick försiktigt med en hund i taget, och var mest livrädd hela tiden för att ramla och bryta benen. Frosten har hållt i sig hela dagen, och nu framåt kvällen blev det ännu kallare.


Åkte ändå till klubben för att träna och rasta hundarna. Vi tänkte att det kan omöjligt vara värre än vad det är här hemma. Det var faktiskt något bättre och i skogskanten gick det att gå riktigt bra. Hundarna fick rastat sig och sedan gick vi ut på planen för lite träning. Mina träningskompisar kom också, så vi var några stycken. Men det var isigt och knaggligt och ganska halt på planen, så vi fick gå försiktigt.


Tränade mest på det fria följet och vändingar och halter. Vågade inget annat på det underlaget. Ville inte att varken jag eller hunden skulle skada oss. Anders och Dino tränade också lite lugna saker.


Kollade av att ordförståelsen för stanna ordet fungerade. Ställande under gång fungerar oftast kanonbra. Hade det varit tävling idag, hade vi fått en 10:a på det. Värre är det när vi byter riktning, så att Totti kommer emot mig. Då fungerar inte ordet lika bra. Får lägga lite extra energi på "stanna", när vi befinner oss näsa mot nos.


Provade lite mot rutan också. Visserligen stod vi väldigt nära, kanske bara 3 meter ifrån, men han gick villigt och glatt in i rutan och mitten hittade han också. Men trots att vi stod så nära och han nästan inte fick upp någon fart, så halkade Totti när han vände upp.


Vi tränade kanske 1 timme, sedan åkte vi hem jag och hundarna, och Anders åkte till sin lekskola. Vi höll oss varma under träningen och kände inte av kylan speciellt mycket, men när vi kom hem var det -8. Under tiden jag har suttit vid datorn, har temeraturen sjunkit med 1 grad till. SMHI pratade om att det kan bli någonstans mellan -10 och -15 i natt. Det verkar som de kommer att få rätt. Vilket innebär att isen kommer att vara kvar i morgon också. Hoppas att det blir sandat, så man kan gå ut. Som det är nu, är det verkligen med livet som insats.

Presentation

Fråga mig

0 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
      1
2
3
4
5 6 7 8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Januari 2009 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

Lydnad


Skapa flashcards