I kväll har jag och Totti debuterat i lydnadsklass 2. Ja, bara delvis eftersom vi avstod platsliggningen. Målet var att jag skulle genomföra en avslappnad tävling och inte vara en belastning för min hund. Jag lyckades ganska bra med det, jämfört med hur det var för 4 år sedan när vi tävlade sist.

I början av vårt program var jag ganska spänd, vilket givetvis avspeglade sig i hunden. Vi hade inte gått många  meter innan Totti hittade en ek-kvist som låg på planen, som han givetvis skulle undersöka. När det väl var "avklarat" så slappnade jag av bättre och Totti var med riktigt bra.

Vi 0:ade inkallning med ställande samt sändande till rutan. Det var heller ingen överraskning, eftersom  vi inte  tränat klart de momenten. Det fattas en del på de momenten även på träning och då kan man inte förvänta sig bättre på tävling.

Läggande under gång fick vi avdrag för dubbelkommando, vilket man säkert kan tolka det som. Totti gick nämnligen för långt fram och "plogade" brevid mig. När han sedan la sig ned, så hamnade han framför mina fötter, så jag fick liksom hoppa över honom, för att inte trampa på honom. Där rök några poäng, men det gör inget, för det var på grund av glädje han hamnade så långt fram.

På Fjärrdirigeringen fuskade Totti och la sig ned innan mitt kommando, vilket också påverkade betyget, men i övrigt utförde han momentet bra.

Det var faktiskt inte långt borta att vi hade kunnat få betyg på rutan. Han var nästan framme, när han fick sniffat uppharbajset som det finns gott om just där rutan var placerad. Då glömde han helt av vad han höll på med, så det blev 0 poäng. Inkallning var det mycket längre avstånd än vad vi tränat på, så då blev farten för hög och han hamnade nästan framför mig innan han stannade.

Det svåra tycker jag är att komma ihåg hur jag brukar göra när vi tränar och så att jag gör likadant på tävling. Jag missade en förberande grej vi alltid innan vi tränar på läggande under gång. Det kom jag på först långt senare. Så det är ju inte konstigt om hunden inte gör "som vanligt" heller. Om inte jag klarar av att säga vad vi ska göra, så har jag ju lagt ansvaret på hunden, vilket inte är rättvist.

Nu är jag träningssugen kan jag säga. Det var så roligt att komma igång igen. Med de problem Totti haft med sin rygg, så trodde jag inte att det var möjligt, men nu vet jag att det är fullt möjligt. Nu ska vi träna in platsliggningen också, och sedan kan vi tävla på riktigt.

Här är filmen från dagens tävling.

Yvonne och Galotterna

ps./ Jag träffade Gråbens bror i kväll./ds