I dag har vi varit på ridhusträning både jag och Totti och Anders och Dino. Dock var vi inte i samma ridhus.

Det var min och Tottis första ridhusträning, för säsongen och jag har inte varit i det ridhuset tidigare, men oj så fint det var. Ganska hårt underlag och helt nysladdat var det. Det var så fint och inga fotspår, så man gick nästan lite på tårna för att inte stöka till. Ni vet så där man gör, när någon har torkat golvet och man "bara" ska .... osv.

Totti var jättedukig och väldigt mycket på tårna. Stressnivån var väl lite väl hög, men han ville ju så mycket. Han var lite störd av en Schäferhane som också var där och tränade. Han hade ganska mycket att göra med att hålla koll på honom.

Vi tränade ganska mycket på sändande till rutan, och vid ett flertal tillfällen gick det riktigt bra. Några gånger missade han mitten och hamnade utanför, men oftast var han inom rutans kanter. Tycker nog att vi höjt oss riktigt mycket där.

Inkallning med ställande gick väldigt bra på kort avstånd, men var desto svårare vid längre avstånd. Vid något tillfälle glömde han av sig helt och kom som en raket hela vägen fram till mig. Ibland när jag lämnade honom, och gick ut mitt avstånd, så fick han tid över till att sitta och titta sig omkring. Då blev han så intresserad av vad de andra hade för sig, så han försvann in i "dimman". När jag sedan kallade på honom, var han okoncentrerad och av gammal vana kom han i högsta fart.

Läggande under gång var hans bästa för dagen. Vid ett par tillfällen slängde han sig ned i BC-fart. "tumme upp". Ställande under gång är nästan lika bra (ofta, inte alltid). Fjärren var också den; med beröm godkänt. "tumme upp".

Platsliggningen vill jag helst inte tänka på."tumme ner".

Lämnade honom tillsammans med Malika och Jamaika. Två hundar har känner väl och som vi brukar träna tillsammas med. Han försökte att inte höra mitt platskommando, så redan där visste jag att han inte ville ligga plats. Men jag lämnade honom ändå och gick och gömde mig. Åsa och Catrin stod båda vakt och vi hade kommit överens om att de skulle säga åt honom att lägga sig, om (NÄR) han reste sig. Jag hade väl varit borta i ungefär 25 sek, när jag hör Åsa säga <Totti lägg dig ner> Åh, åh, nu är han uppe förstod jag. Man jag motstod frestelsen att kika fram, men det var väldigt svårt för mig som är så vetgirig (kallas även ibland för nyfiken).

Sedan var det tyst ganska länge och jag tänkte att nu ligger han resten av tiden, men inte då. Jag hör någons termokläder prassla och tänkte att det är säkert min hund, som är uppe igen. Och visst var det det.... Han satte sig upp och när Åsa styrde stegen mot honom , så såg han ut som

< Kommer du för att säga till mig igen, då kan jag lika gärna lägga mig direkt> och sedan låg han tiden ut. Makalös hund. Hur svårt kan det vara, att bara ligga still i 3 minuter.

Med detta som bakgrund, ska jag nog inte anmäla till tävlingen. Jag kan visserligen åka dit och försöka få bra betyg, på de övriga momenten vilket skulle vara jätteroligt att få. Men jag har anmält med det som utgångsläge, det så många gånger nu, och det skulle ju vara roligare om vi kunde göra alla moment. Men jag får fundera ett litet tag till.

Anders var väldigt nöjd med Dino efter dagens agilityträning. Han åt inte lika mycket hästbajs idag, och jobbade stundtals riktigt bra. Det är iofs glädjande, men samtidigt lite frusterande. För vi vet ju att han kan, och när han vill kan han riktigt bra. Men så är det ju det där med allt som han blir "störd "av och inte kan motstå. Typ tikar som luktar gott, fåglar, hästbajs mm. Men han ska väl bli vuxen han också, och då jäklar.....

Nu är hundarna trötta och nöjda har inte rört på sig något speciellt sedan vi kom hem. De ska nog sova gott hela natten.

Nu har det börjat snöa (på tvären), såg jag när jag var ute och kissade hundarna. Nu kommer det garanterat att bli trafikkaos i morgon bitti, när alla ska till jobbet på morgonen. Det är visserligen bara runt 0:an, så det smälter väl undan, men det kan lätt bli kaos ändå.