Det finns ju människor som gör bra resultat på tävlingar med sin hund. Två av mina träningskompisar blev uppflyttade till lägre klass spår i helgen. Det var anledningen till att de bjöd på uppflyttningsfika ikväll. Äpplekaka med vaniljsås och Mary´s kaffekaka (kallade min mamma dem för), ni vet säkert vad jag menar. Den bruna  kakan i långpanna med glasyr och kokos på. Många namn har den, och alltid lika god.

Tack Ingela och Jessica och Grattis till uppflyttningen.

Ja, det blev faktiskt träning före fikat ikväll, trots att det regnade ganska ordentligt mellan varven. Inte speciellt inspirerande när det är mörkt och regnar på tvären, men träningen var bra. Vi gjorde inget speciellt, mer än att vi tränade på svängarna och halterna och den "goda" kontakten. Det fungerade bättre än vad det gjort på länge och Totti var med i alla svängar. Rakt satte han sig också, vilket inte är vanligt, men det fungerade osedvanligt bra ikväll. Antar att det är min belöning, för fadäsen i lördags.

Visst har jag förlåtit honom, vilket inte är särskilt svårt. Ibland blir jag "förbannad" för att han är så himla söt och tittar på mig med sina bärnstensfärgade ögon. Då smälter jag som smör i solsken. Det är verkligen inte lätt att vara konsekvent och hålla på "Lag och Ordning" när man får de där speciella blickarna.

Dino fick en kortare sväng på agilitybanan tillsammans med Anders. Sedan skulle Anders iväg på sin lekskola och jag fick den stora äran att transportera hem Dino. Nu är det två trötta och nöjda vovvar, som gräver upp dynan i Bia-bädden för att sedan inta en mer avslappnad attityd.  

Det blir inte lika mycket träning nu på hösten, så det gäller att utnyttja de kvällar som vi kan träna på. Det kanske blir en sväng i morgon också, vi får väl se hur det blir.