Nu börjar jag komma så smått på benen igen, efter att ha varit helt utslagen av ryggskott. Kan räta upp mig något så när, men kan fortfarande inte böja mig. Det är inte så himla viktigt heller, för det finns "hjälpmedel". Jag brukar använda grilltången, när det är något på golvet som jag behöver plocka upp, och den greppar det mesta faktiskt. .

Totti har varit så gullig när jag haft ont i ryggen. Jag har försökt att ta mig "bort till vändplatsen" här i närheten av bostaden. Normalt tar det kanske 2 minuter att gå dit, men för mig har det tagit närmare 10 min. I normala fall har Totti väldigt bråttom och ska dra iväg, för att komma i väg på promenaden, men när jag nu har stapplat mig ut genom dörren, har han varit som en ängel. . Han har stannat och väntat stilla och fint när jag har stått och hållt mig i en lycktstolpe för att vila, och tittat uppmärksamt på mig hela tiden. Han har verkligen gjort sitt bästa för att vi ska komma helskinnade tillbaka igen. 

Dino däremot är inte lika känslig för vad jag håller på med, även om även han har försökt att "skärpa till sig". När jag provade att gå samma sträcka med Dino, var det ett annat tempo, även om det var ett lugnare temp än vad Dino normalt har. Men en sak som Dino avhöll sig från var att flyga iväg efter löv, vilket jag givetvis är mycket tacksam för. Hur det hade blivit, vill jag inte ens tänka på.

Nu tror jag nog att det snart ska släppa, så att jag blir som "den ballerina" jag brukar vara.  host ...host...