Man kan kanske tro att jag har slagit mig till ro, sedan tävlingen i Bollebygd, men icke. Jag har lyckats träna sönder momentet "Rutan" och förhoppningsvis har jag lagat det igen. Detta var verkligen inte min avsikt, men det blev så tokigt....

Det var egentligen inget konstigare än att jag skulle träna skicket till rutan, med en belöning framåt, när han kom fram till rutans mittpunkt. Det var där som jag förstörde alltihop. Jag skickar ut Totti och han springer glatt ut till Rutan och när han är nästan framme påbörjar jag mitt kast med bollen, som skulle studsa ner i marken framför honom. Men eftersom jag var kladdig om handen efter korv jag hade belönat med tidigare, så gled bollen ur mitt grepp och jag kastade bollen rakt i huvudet på Totti. Han blev så klart ganska förskräckt och undrade givetvis vad det var som hände, men upptäckte bollen och sprang iväg och hämtade den.

Nåväl, tänkte jag det gick ju bra, så jag gjorde om det och ställde mig denna gång lite närmare rutan, så att mitt kast skulle bli bättre den här gången. Ta mig tusan, om jag inte lyckades träffa den stackars hunden igen.  Det var väl själva den, tänkte jag, och gick ännu nämre och så gjorde vi om det igen, och hör och häpna, för tredje gången slänger jag bollen i huvudet på Totti. Sedan ville han inte gå ut till rutan på kommando.....

Med en target i mitten, så fick jag till slut ut honom till rutan och vi kunde sedan lägga ned den träningen för den dagen. I tisdags var jag på klubben för att träna lite Rally med mina rallykompisar och i väntetiden tänkte jag träna lite ruta. Ställde upp rutan och så gjorde vi lite annat en stund och fick god kontakt. Det var några andra där och tränade inför Räddnings SM som snart går av stapeln, vi har ett par ekipage från vår klubb som är kvalificerade till RäddningsSM. De hade ställt ett bord och där var även ett lydnadshinder med alla pinnarna på höjd. Tror att det (lydnadshindret) är 110 cm när alla sitter på plats.

Skickar Totti mot rutan efter stund och han drar lite i sidled, mot bordet och jag fick kalla tillbaka honom. Jag förstod inte varför han gick till bordet, så jag skickade ut honom mot rutan igen, och samma sak, han gick till bordet istället. Jag fattade fortfarande ingenting och flyttade mig, så att jag skulle kunna skicka mot rutan från ett annat håll. När jag skickar honom, så tar han fart och drar rakt ut åt höger satsar mot lydnadshindret och hoppar över..... Det höga .... som är över metern.... han som har varit skadad i ryggen och ska vara försiktig så att han inte får ont igen.... Tror ni att jag blev förstummad??? Ja, jösses, jag var inte alls beredd på det och är nästan lite chockad så här flera dagar senare.

Hur som helst, så verkar det ha gått bra och det är jag glad för, men jag var ju tvungen att fundera lite på varför han valde allt annat än "RUTAN". Sedan kom jag på det... jag hade ju kastat boll PÅ HONOM. Han ville helt enkelt inte gå till rutan.

Nästa träning fick jag ägna åt att bygga upp förtroendet för att springa till rutan på kommando igen. Det löste sig och nu ska det fungera igen, men oj så klumpigt det kan bli och så lätt det är att fördärva något som man har tränat för så länge, och poff!!! så har man gjort bort sig.

Vi har haft nöjet att få umgås med Ella i helgen och kan konstatera att tiden går verkligen fort. Nu ställer hon sig upp mot soffbordet och håller sig fast med en hand, och med den andra försöker hon greppa allt som är inom räckhåll och även det som är utom räckhåll också, för den delen.

Det blir en hektiskt vecka den som kommer och den kommande helgen är det dags att åka på läger. Det ska bli roligt att komma iväg ett par dagar och bara träna hund i goda vänners lag. Vi har ju även ett par kvällar vi kan umgås på, vilket också det ska bli jätteroligt.

Ella och Dino.